Splittrade familjer i ett gränslöst Europa
I det öppna Europa migrerar tusentals personer varje år över gränserna med målet att skapa en bättre framtid för sina familjer. Kvar i hemlandet lämnas barnen. Forskning vid Göteborgs universitet ska nu ge svar på hur föräldrarnas omsorg korsar geografiska och institutionella gränser.
Beräkningar från nätverket Children Left Behind visar att så många som 500 000 barn i Europa kan leva med minst en förälder i utlandet. Från Östeuropeiska länder som Polen, Rumänien och Litauen söker sig i dag allt fler till den svenska arbetsmarknaden. Men i jakten på ett bättre liv tvingas många familjer leva åtskilda i flera år.
– Det här är ett viktigt och aktuellt ämne där vi behöver mer kunskap. I dag finns det många barn i Östeuropa som i bästa fall lever med sina far-och morföräldrar och i sämsta fall får klara sig helt själva. Man migrerar för att skapa en bättre framtid för sina barn, men det vi har sett i tidigare forskning är att resultatet ofta blir det motsatta. Man kanske får en ekonomiskt bättre situation, men på andra sätt får många barn det tvärtom sämre.
Det säger Ingrid Höjer, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och projektledare för ett pågående forskningsprojekt om migration som Forte finansierar. Vid sin sida har hon kollegorna Oksana Shmulyar Gréen, lektor i sociologi och Charlotte Melander, lektor i socialt arbete. Tillsammans ska gruppen ta reda på vilka strategier migrerande föräldrar har för att ge omsorg till sina barn på distans och hur familjerna påverkas av åtskildheten. En viktig aspekt är hur institutioner i Sverige påverkar möjligheterna till omsorg.
– Alla migrerande föräldrar har olika strategier för att ge sina barn omsorg. Det kan handla om telefonsamtal, brev eller att ha barnen över på besök. För en del handlar omsorgen endast om att försörja dem ekonomiskt, medan andra tar en mer aktivt omvårdande roll, säger Ingrid Höjer.
Glapp mellan policy och praktik
Trots att omsorgsstrategierna skiljer sig åt ingår för de flesta föräldrar att på något sätt försörja sina barn ekonomiskt. Oksana Shmulyar Gréen berättar att Sverige i ett europeiskt perspektiv ofta ses som ett liberalt och förmånligt land för migranter. Och på pappret är vi det – det finns goda institutionella förutsättningar för att bedriva omsorg på distans, bland annat genom möjligheter till barn- och studiebidrag samt överföring av föräldradagar till den andra föräldern. Men i en verklighet som för många EU-migranter innebär otrygga anställningsvillkor på en svart arbetsmarknad går rättigheterna i praktiken förlorade.
– Policys och regelverk som styr vilka förmåner familjemedlemmar kan få riktar sig bara till de som är etablerade på arbetsmarknaden – de som har uppehållsrätt och längre anställningskontrakt. Men de personer som vi har intervjuat så här långt i studien har inlett sina arbetskarriärer inom den informella sektorn och har haft fleråriga perioder då de varit helt oförsäkrade, säger Charlotte Melander.
För föräldrar som befinner sig utanför systemen påverkas inte bara möjligheten att försörja sina barn ekonomiskt. Utan ett personnummer begränsas också andra rättigheter som kan underlätta omsorgen, till exempel möjligheten att skaffa ett mobilabonnemang, öppna ett bankkonto eller söka bostad.
– Det är en svår situation för de personer som befinner sig utanför den formella arbetsmarknaden. Något vi vill belysa är bostadssituationens villkor för omsorgen. En del migranter bor i bilar, en del bor trångt i ett rum eller hyr bara en säng. Under sådana förhållanden kan det vara svårt att ens ha barnen på besök, säger Charlotte Melander.
Familjebanden försvagas
Trots att de föräldrar som kommer till Sverige ofta har för avsikt att vistelsen ska bli temporär har ingen av forskargruppens respondenter uttryckt att de någon gång försökt återvända hem.
– Den första intentionen är att resa bort en period för att tjäna pengar och förbättra situationen hemma, men det kommer ofta andra livsprojekt emellan, säger Oksana Shmulyar Gréen.
Familjebanden försvagas i takt med att tiden går. När förutsättningarna väl finns på plats för att återförenas är det inte säkert att familjen längre vill det, därför att banden mellan familjemedlemmarna har blivit så svaga.
Ett viktigt mål för forskargruppen är att projektet om migrerande föräldrar ska stärka länken mellan studier om migration och studier om familj. Forskningsresultaten ska också ge en tydligare bild av hur institutionella förutsättningar i Sverige samspelar med människors verkliga liv. Är den svenska arbetsmarknaden och välfärdsstaten anpassad för ett rörligt EU? Eller riskerar policys och riktlinjer att begränsa möjligheter till omsorg och splittra familjer över gränserna?
Artikeln publicerades ursprungligen i Forte Magasin 4 som finns att beställa kostnadsfritt här.
